Färdtjänst, någon?

Alltså. Det här med att vara handikappad, även i ett handikappvänligt land som Sverige, det är ingen barnlek precis. När snön bara vräkte ner över Stockholm var jag bara tvungen att åka till city, med gipsat ben, kryckor och allt. Jag behövde iofs inte ens hoppa till busshållpatsen, utanför huset blev jag upplockad av en snäll kvinna som tyckte det såg 'så hemskt jobbigt ut det där' . Kunde bara tacka och hålla med. Hon släppte av mej vid tunnelbanan. Sen kom nästa prövning: åka rulltrappa. Det gick bara inte. Alla 2-benta; bara försök stå på ett ben och hoppa på rulltrappan. Nej, skulle inte tro det. Fast det var 2 snälla killar/män som hjälpte mej sen. Hmm. Men att sitta och fika är jag åtminstone lika bra på som alla andra. Minst. Sen fick fikadejten valla mej tillbaks till T-centralen. För säkerhets skull. För när man går på kryckor är ju varje liten blöt fläck på marken en potentiell dödsfara.