Thursday, December 17, 2009

Fortsättning

Behöver jag säga att jag inte betalade för fikat. Eller för toabesöket på NK (kanske världens dyraste toabesök dessutom). Och jag sa inte ens tack, tror jag. Och jag kan inte ens skylla på att jag tar starka tabletter som man blir konstig av .....längre.
Om jag inte skärper till mej kommer jag snart inte ha några vänner. Sen är steget inte långt till att bli en sån där kvinna som bor ensam med en massa katter och syr sina egna kläder. Hemska öde.

Färdtjänst, någon?

Alltså. Det här med att vara handikappad, även i ett handikappvänligt land som Sverige, det är ingen barnlek precis. När snön bara vräkte ner över Stockholm var jag bara tvungen att åka till city, med gipsat ben, kryckor och allt. Jag behövde iofs inte ens hoppa till busshållpatsen, utanför huset blev jag upplockad av en snäll kvinna som tyckte det såg 'så hemskt jobbigt ut det där' . Kunde bara tacka och hålla med. Hon släppte av mej vid tunnelbanan. Sen kom nästa prövning: åka rulltrappa. Det gick bara inte. Alla 2-benta; bara försök stå på ett ben och hoppa på rulltrappan. Nej, skulle inte tro det. Fast det var 2 snälla killar/män som hjälpte mej sen. Hmm. Men att sitta och fika är jag åtminstone lika bra på som alla andra. Minst. Sen fick fikadejten valla mej tillbaks till T-centralen. För säkerhets skull. För när man går på kryckor är ju varje liten blöt fläck på marken en potentiell dödsfara.

Wednesday, December 16, 2009

varför ringer du inte ditt iPhone-helvete?

Om jag köper en iPhone för 6000 spänn så skulle det ju vara bra om den åtminstone ringde. När den är inställd på att ringa alltså. Efter at ha dubbelkollat att den inte stod på 'silent' 100 gånger och startat om den 10 gånger började jag nästan tro att det var meningen. Att Apple liksom visste bättre än jag och tyckte att jag borde ha en iPhone som inte låter när den ringer. Så jag förberedde mej på att gilla läget. Sen visar det sej att fanskapet har en 'hardware switch' på sidan, ovanför volymknappen som man kan stänga av ljudet med. Inte allt ljud såklart, den spelar ju musik och låter när man får meddelanden etc ändå, men just ringsignalsljudet. Varför? Kom inte och säg att det inte var någon uttråkad datanörd som satte dit den funktionen bara för att jävlas med folk.

störd nattsömn

Nu går jag in på fjärde veckan utan att sova mer än 2 timmar i sträck per natt. Eftersom mina barn var sådana små välartade bebisar som sov hela natten typ from det de kom hem från BB är detta ett nytt och synnerligen otrevligt tillstånd. I natt tittade jag på TV, det handlade om folk som försökte hoppa med snöskoter över diverse stup. Det gick oftast jättedåligt för dem, jag kan tom tänka mej att hela programmet gick ut på att visa hur mkt man kan slå sej när man åker snöskoter. Utan att vara negativ och dömande vågar jag påstå att sändningstiden, kl 03.30, var väl vald. För att bespara så många som möjligt plågan , dvs.

Tuesday, December 15, 2009

Buddism eller självmord?

för närvarande är det inte mycket som talar för det förstnämnda.....
Idag på ortopeden, Danderyds sjukhus: Doktorn: -men jag förstår inte problemet, är du inte glad att du ändå sitter här och inte är död (typ)? och jag ville bara säga ÄR DU INTE GLAD FÖR ATT DU INTE ÅKTE MED DET DÄR FLYGET SOM STÖRTADE I ATLANTEN I SOMRAS? Empati var kanske inget som man lärde sej om när han gick på läkarlinjen. Eller så var han sjuk just den veckan.

det snöar....

..och det är så fint när det blir alldeles vitt ute. Fast alla verkar hata snö, ffa syrran som var på blixtvisit igår iklädd tunnstrumpor och vårskor. Själv älskar jag snö. Ska bara skruva fast isdubbarna på mina kryckor så är jag redo att ge mej ut i den vita världen!

Monday, December 14, 2009

solstorm

Tittade på ovan nämnda film på TV igår. Vilket i sej var oroväckande eftersom jag i princip inte tittar på TV. Och tyckte tom att den var ganska bra. Vilket var ännu värre. För den oinitierade kan meddelas att i denna kalkon spelar Mikael Persbrandt en av huvudrollerna tilsammans med Isabella Scorupco. Hursomhelst, jag gick nog snarast igång på att den utspelar sej i Kiruna med omnejd mitt i vintern...... såå fint, och såå förutsägbart....
Baserad på Åsa Larssons roman med samma namn. Åsa Larsson är fö den ändå svenska deckarförfattaren jag kan läsa utan att kräkas. Helt klart 'an order of magnitude' bättre än Camilla Läckberg tex.

Sunday, December 13, 2009

klätterporr

avnjöts i Addnature-butiken på Söder. Lite julklappar blev det också minsann. Men jag avhöll mej från att handla åt mej själv. Som syrran brukar säga; 'hur kan du rimligtvis behöva några klättergrejor när ert hus redan ser ut som en medelstor friluftsbutik med extremsports-inriktning'. Kanske finns det något litet korn av sanning i det....

Saturday, December 12, 2009

0 grader

då kan det vara halt. Tänkte jag och 2 miljoner pensionärer. Dagliga 'hoppa 500 m på cykelbanan' utflykten blev således inställd.

skidolycka?

idag på banken frågade killen i kassan mej om jag hade åkt skidor /apropå gipsbenet alltså/. Hade det inte varit sannolikare att jag halkat på en isfläck eller blivit påkörd av en bil...?? Således tog jag det som intäkt på att jag såg ung och sportig ut. Alltid något.

Thursday, December 10, 2009

kontraproduktivt

borde göra: förbereda en presentation till jobbet
gör: tittar på 'the sharp end' på youtube
kommer (med stor sannolikhet) göra sen: titta på ngt annat meningslöst, klätter/alpin/bergs -relaterat epos
Sorgligt kan man tycka.
Får nog försöka ringa väninnan K istället...

Misär

Ok, jag är inte död, min familj har inte omkommit i en flygolycka eller fått ngn hemsk sjukdom. Min man har inte lämnat mej och /antagligen, sånt kan man ju aldrig veta säkert/ inte bedragit mej med 10 älskarinnor ala Tiger W. Men, att ha brutit foten /på cirka 100 ställen/ ÄR bara misär. Det är ap-jobbigt att hoppa omkring på ett ben. Bara en sån enkel sak som att handla. Funkar inte särskilt bra när man måste knuffa varukorgen framför sej med hjälp av en krycka. Öppna dörrar går skitdåligt, trappor är jättejobbigt och rulltrappor blir tokläskiga potentiella dödsmaskiner. Bara att plocka upp ett kreditkort ur plånboken är ett eget litet projekt. Alla tittar på en och liksom suckar över att det tar så lång tid. Över att sådana där töntar på kryckor överhuvudtaget får ta plats i samhället.
Heder åt alla handikappade som lyckas göra något annat än sitta i soffa och käka praliner hela dagarna!

Wednesday, December 2, 2009

Isklättring i Abisko

Förstemansfall. Check
Bruten fot. Check
Alpin fjällräddning. Check
Ambulansflyg. Check

En erfarenhet och ett antal plattor och skruvar i foten rikare. Och skönt att äntligen få lite glädje(?) av all skatt man betalat genom åren..
Men inget jag känner mej direkt stolt över.