Freyr revisited

För en gångs skull jättefint väder så naturligtvis körde vi till Ardennerna igen. För att inte göra som alla andra; dvs klättra på topprep, gärna samma led om och om och om igen; valde vi att göra en liten tur på 5 replängder. Fånigt nog lät vi några holländska killar klättra före oss; i tron att de var snabba. Men ack så fel vi hade. Dessutom var det inte helt lätt att hitta; och det som enligt föraren skulle vara ankare kunde vara alltifrån 1 bult, till ett sammelsurium av gamla bladbultar. Och såklart hade vi noll kilar, noll friends, och alldeles för få slingor med oss. Orutinerat. Fast för omväxlings skull hade vi en ocean av expresslingor istället. Slutet av turen gick på en smal arete (iof så stod det 'extremt luftig och exponerad' i beskrivningen, men det hade vi ju ignorerat), kändes mycket mer som en kamvandring i Alperna än vanlig bondklättring i Belgien. Men kul var det!

JAG ERKÄNNER!

JAG SAKNAR BARNEN. Jättemycket. Jag vet att de har det bra och fantastiskt hos mormor och morfar men....... Jag vill ha någon att gosa med på kvällarna. Och läsa aptråkiga sagor för. Och P har åkt iväg med jobbet så vi kan inte ens njuta av vår temporära 'double income no kids' tillvaro. Fast idag åkte jag åtminstone hem till syrran och drack rosevin och åt choklad. Alltid något.

Förresten så hörde jag att nästan alla som dött av svininfluensan var överviktiga. Alltså borde alla tjockisar få vaccinet först. Fast det går ju inte eftersom det är politiskt inkorrekt att tala om sånt.

Freyr climb

Jag vet inte om graderingen var hård eller om jag förvandlats till världens sämsta klättrare på bara en vecka men man blev sannerligen ödmjuk av att klättra i Freyr. Visseligen regnade det lite, men även torra områden var såphala, sådär som nersliten kalksten blir. Och bultarna satt lite hur som helst, aplångt mellan 1:a och 2:a bulten på de flesta ställena. Som vanligt var där en god representation av helt respektlösa klättrare från de gamla öststaterna, plus några holländare som demonstrerade en kavalkad av besynnerliga inknytnings- och säkringsmetoder. Fast det var fint med vacker utsikt över floden Meuse och så.

Snowboard i juli

Medan resten av semester-Europa njuter av eller längtar efter sol och bad åker jag, P och J till Landgraaf i Holland för att njuta av -6 graders kyla och konstsnö. En inomhusskidbacke med 2 liftar och 3 nerfarter på cirka 500 meter (ja, inte fallhöjdsmeter då alltså....). Hur kul som helst faktiskt. Fast hyrbrädorna var rätt ruttna. Öl och burgare på afterski-puben avslutade kvällen. J's flickvän E hade väldiga problem med att förstå hur vi kunde göra något såhär sjukt mitt i sommaren.

Nationaldagsfirande

På belgiens nationaldag är det militärparad genom centrala Bryssel. Som avslutas med att ett imponerande antal stridsflygplan flyger i diverse formationer över stan. Det är härligt att bo i en krigarstat igen.... Fast det är ändå bara i USA som jaktflygplan inviger baseboll- och amerikansk fotbollsmatcher och nationalsången spelas innan starten i alla löptävlingar. Tänk Sverige, 'Du gamla du fria' och Jas-Gripen i Allsvenskan. Skulle inte tro det nej...

24 igen

Min 24 addiction börjar ta ut sin rätt. Istället för att jobba, träna eller vara social sitter jag och tittar på säsong 7 till långt in på nätterna. Undra på att jag håller på att somna på jobbet sen. Fast jag måste se Kiefer Sutherland rädda USA från århundradet värsta terrorattack. För typ 283:dje gången.

Honorary consul to Belgium

Honorärkonsul, eller vad det nu kan heta på svenska....
Hursomhelst, vi ska försöka skaffa en 100% laglig au pair. Vilket är lättare sagt än gjort. Ffa i Belgien. Efter att idogt prickat av olika mer eller mindre skumma intyg och certifikat som skulle fixas på listan som vi fått från de belgiska myndigheterna kom vi fram till en helt obegriplig punkt. Efter en stunds (rätt lång faktiskt) sökande på internet och runtringande hamnade jag just hos denne belgiske honorärkonsul i Seattle, Washington. Som först blev tokarg och skrek åt mej att eftersom jag ringe och störde honom, viktig som han var. Men sen vände han helt och blev världens trevligaste person, hur hjälpsam som helst. Och så avslutade han med att ge mej sitt privata nummer så att jag skulle kunna ringa honom igen om det uppstod några problem. I LOVE AMERICA. Fast i ärlighetens namn så var kommuntanten här i Bryssel trevlig hon med, fast oinformerad och allmänt virrig.

6c+

Inte för att jag blev sådär hemskt mycket bättre på att klättra efter 1 ynka veckas ofokuserad Kroatienklättring. Men när vi explorerade ett nytt klättergym häromdagen begicks det stordåd. I rask takt avverkades 6a, 6b, 6c och 6c+ leder. Jag som inte har klättrat 6c sedan innan barnen. Behöver inte ifrågasättas att jag var NÖJD. Mycket.
Alltmedan maken sov på golvet (ja, han var nog väldigt trött efter den spritindränkta middagen med grannarna) och syrran beklagade sej över sin dåliga teknik.

Hemma igen

Efter en härlig semester med kompisarna P och M samt deras 2 barn. Forskajak i Slovenien följt av klättring i Paklenica i Kroatien. Nu är ju forspaddling inte min paradgren direkt men kul är det. Trots minst en wet exit per dag. Vi turades om att passa barn på stranden medan övriga paddlade; funkade faktiskt riktigt bra. Sen var det även campingrekord med barn. Två veckor i världens fulaste lilla tält. Men tjejerna var jättesnälla och glada nästan hela tiden. Klättringen var också riktigt kul. Ledde åtminstone några 6b och så gjorde vi en riktigt fin längre tur en av dagarna. På hemvägen hann vi även med ett besök i Bad Gastein och bad i varma källor. Och Paklenica förtjänar definitivt ytterligare ett besök; det finns verkligen hur mycket klättring som helst att utforska. Fast som vanligt var vi överoptimiska med tidsplanen och det slutade med 1100 kilometers sträckkörning hem på söndagen. Var sådär kul att gå till jobbet på måndag morgon sen.