Chamonix -again

Eftersom det var långhelg (3 dgr istället för 2 alltså) packade maken och jag bilen och körde de 800 kilometrarna till Chamonix, igen. På lördagen var det apdåligt väder men Grand Montets kabinen gick så vi trotsade dimman och den obefintliga sikten. Koncentrationen av franska herrar i övre medelåldern med läderartad hud och isyxor på ryggsäckarna var ovanligt hög såhär i slutet av säsongen. Och så det obligatoriska svenska/norska eller finska gänget; 2 grabbar som ska visa flickvännerna hur man åker offpist på glaciär och ändamålsenligt tagit med sin samtliga alpin - och isklättringsutrusting (och hängt precis allt på selen). Men sen blir en av tjejerna rädd och börjar gråta när de kommer 1 meter utanför pistmarkeringspinnarna och så slutar det med att de bara åker i pisten ändå...
Fast jag var inte heller så kaxig när min ena randonne-bindning envisades med att lösa ut på sämsta möjliga ställe. Tillslut fick jag låsa tån i gå-läge och försöka koncentrera mej på att inte ramla och bryta benet. Och det gick ju bra. F ö hanns det med ett Italien-besök (Courmanyeur; vid infarten till Mont Blanc tunneln fick man en liten folder med uppmaningen att springa ut om det skulle börja brinna; kändes inte som raketforskning direkt...) och lite snowboardåkning; och massor av ost och vin såklart.

Grönland

Det bor ungefär 50 000 människor på Grönland. På cirka 2 miljoner kvadratkilometers yta. 

Och där ska vi åka skidor alldeles ensamma bland glaciärsprickor och laviner. Det är liiite läskigt. Fast A har örnkoll. Hoppas jag. Annars kan det bli hur konstigt som helst... 

Hursomhelst så plockade vi fram våra trancievers och fastställde att de verkade fungera. Dvs displayen lyste och de pep. F ö är det rätt värdelöst att träna lavinsök inomhus. Så jag ägnade mest tid åt var nog att programmera in mitt mobilnummer i ägarprofilen. 

påsklov

I fredags insåg jag att J skulle ha påsklov i 2 hela veckor. Vad nu det skulle vara bra för. Nej, tacka vet jag dagis, där är det ordning och reda och inga lov och ledigheter. Fast när man är 2.5 år börjar man 'skolan' och då är det slut på det roliga. Militärisk diciplin och raka led. Jag väntar bara på att det ska dimpa ner ett dekret om skoluniform i brevlådan. Men J har anammat konceptet rakt av, inkluderande de dammiga böckerna och heltäckningsmattorna. Det är som att kliva in en tidsmaskin som förflyttar en till England anno 1950, cirka. Det är liksom bara de kokta grönsakerna och puddingen som fattas.

Obama och Joe Biden

Häromdagen åkte Obama förbi utanför lilla farmors fönster (i Prag). Pappa mejlade en bild som han tagit med mobilen. Och lilla T och vår au pair L såg Joe Biden här i Bryssel häromveckan.  Och vännen J (som är från Storbritannien såklart) har ätit middag med David Cameron. 

Jag har gått på samma skola som Tobias Billström , men det är faktiskt inte så jätteglammigt...tom tvärtom kanske?!

EU...

Hela förmiddagen ägnades åt diverse administrativt tjafs; det här landet är verkligen ett praktexempel på kontinentaleuropeisk ineffektivitet. Eller som min amerikanske kollega uttryckte det; det är  bara pga det geografiska läget som EU-högkvarteren ligger här, eller?